Syften - Frågeställningar!

Så, vad ville vi med bloggen? Vad undrade vi och vad fick vi ut ?

Vi undrade ju först och främst vad värmlänningarna själva tyckte om sin dialekt, vi är ju framförallt de största tyckarna eftersom vi är huvudpersonerna i fråga! Vi frågade mormödrar, farmödrar, farfarar och morfarar och andra åldringa som vi snabbt kunde intervjua, vi frågade dem vad de tyckte om sin dialekt, hur den ändrats och vilka värmländska ord de håller kärast! Resultatet kan ni läsa några inlägg ner och det slog oss hur stolta de äldre folket är över sin bevarade värmländska!
Mellangenerationen frågade vi givetvis och de hade också en väldigt positiv syn på dialekten överlag! Tänk, vi som tror att bankmän och modestilister här i stan skämdes för sitt bonniga intryck! Heja gôrgooa affärsgubbar med bre dialekt!
Till sist frågade vi ungdomarna och här väntade vi motstånd.. Men icke! Deras inställning till dialekten va mycket mer positiv än vad vi trodde! Dock är den nuförtiden väldigt mer influerad av dagens media och utländska influenser och de värsta orden har fallit bort, men i grund och botten finns allt lite Värmlandsblod kvar i oss ynglingar! Hurra för de!

Men allt är inte så enkelt som man tror! Vi kan ju fråga oss själva hur mycket till exempel filmer som "Smala Sussie" och "Bröllopsfotografen" (filmer vi hyllat och dedikerat ett flertal tidigare inlägg till!) har gjort för den positiva utvecklingen för värmländskan och vad vore Värmland utan alla sköna ikoner och karaktärer?

Hittills kan vi alltså konstatera att stoltast över värmländskan är trots allt de äldsta men de yngsta har den sköna värmländska dialekten än inte förlorat och lika ofta som de ibland försöker dölja den vid tex tv-intervjuer lika mycket stoltserar de med dem vid tex telefonförsäljning!

Vi vet inte allt om den än, men lite visare har vi allt blivit!
Tack Vare Värmländskan! Länge Leve Den!

//Victoria

Avhandling/resultat

Värmländskan, töntig eller trovärdig?

Vi ville alltså söka efter lite tankar och åsikter om värmländskan, hur den uppfattas av oss som talar den och även hur vi tror andra uppfattar den! När det kommer till källor har vi huvudsakligen använt oss av intervjuer och frågeställningar till vänner, bekanta, släktingar och andra människor vi stött på.

Genom de intervjuer vi gjorde fick i vi överlag en väldigt positiv bild av värmländskan. Även om utbredningen av den riktigt breda dialekten ganska tydligt minskar generation för generation, förmodligen (precis som en äldre kvinna vi intervjuade påpekade) till stor del p.g.a. vi ofta har rikssvenska omkring oss ex. i tv och fler och fler unga flyttar ut i landet och präglas inte lika starkt av sin ursprungsdialekt som man kanske gjorde förr. Sedan finns självklart många olika varianter av värmländskan, och den är tydligt bredare på vissa områden ex. Ekshärad och Östmark (som även det nämndes i en intervju), kanske är det främst i norra Värmland som dialekten blir grövre, även hos de unga.
I flera filmer, ex. "Smala Sussie", "Bröllopsfotografen", "Torsk på Tallin"etc. framställs Värmland och de värmländska karaktärerna som typiskt "bonniga" och lite töntiga, men på ett älskvärt sätt. Det är slitna pizzerior, raggarbilar och långsam, bred värmländska. Men karaktärerna är ofta godhjärtade och sköna, om än lite originella(ex. Pölsa i videon vi lagt upp)och vi tror ändå att dessa filmer kan bidra till en positiv bild av oss värmlänningar och vår dialekt. Man blir faktiskt lite stolt när personer utanför länets gränser drar Pölsa-citat!
Så kanske ser resten av Sverige oss som det, lite småtöntiga lantisar som ändå för det mesta vill väl och är glada. Det sägs att värmländskan är en trovärdig dialekt och kanske ligger det nått i det, kanske är det just "bonnigheten" och de glada svängningarna i vårt tal som ger intrycket av att vi väl aldrig skulle kunna lura någon.
De värmlänningar vi talat med var hur som helst alla positivt inställda till sin dialekt, även om någon kanske skulle dra ner på det lite om personen i fråga skulle vara med på tv...
Vi tror att de flesta, oavsett vartifrån de kommer, nog är måna om att bevara sin dialekt. Det är trots allt en del av ens identitet och ursprung och det är alltid kul och charmigt att kunna höra varifrån någon kommer. Värmländskan som är en såpass utstickande och känd dialekt märks tydligt när den talas utanför Värmland. Det är svårt att dölja att man är värmlänning om man är i Stockholm. Värmlänskan är ett tydligt exempel på dialekt och känns igen av många, till stor del p.g.a att det ofta skämtas om värmländskan i media.
Att värmlänskan har påverkats av norskan märks tydligt på flera sätt och nämndes i flera av de intervjuer vi gjorde. Det glada lätet och uppgången i slutet av meningarna är gemensamt med det norska språket. Detta har gjort värmlänskan annorlunda och kanske svår att förstå för andra svenskar, det är inte många som förstår vad Johnny Holm säger i filmklippet nedan i bloggen. Just den grova och svårförstådda värmländskan skrattas det åt runt om i landet. Det är delvis från den grova värmländskan i norra Värmlands den "bonniga" uppfattningen om dialekten kommer.
De festa uppfattar alltså värmlänningar som glada och extra trevliga. Är vi extra trevliga? Eller är det vår "sköna" dialekt som hjälper oss? Det är i alla fall klart att värmländskan uppfattas som både töntig och trovärdig.

Värmlandsvisan

Här kan ni avnjuta Värmlandsvisan av Jussi Björling. Vilken kille!

Metod

Att hitta information om värmländskan var ganska svårt då utbudet på internet i princip var det som fanns på Wikipedia. Biblioteket på skolan hade inte heller någon bra och relevant fakta mer än en ordbok med värmländska, men som vi valde bort då vi inte ville att vårt arbete skulle vara en enda lång ordlista.

Istället för att ta information och fakta från dessa ställen utgick vi från de intervjuer vi gjort och även mycket utifrån oss själva, vad vi tycker och tänker om vår dialekt. Våra egna åsikter stämde väldigt bra överens med de intervjuade personernas och gjorde att deras svar stärktes ytterligare.

När vi började få fram lite underlag startade vi en blogg på bloggsiten "Blogspot" som vi döpte till "Dretskôj", värmländskt och bra. Uppdateringen var väldigt effektiv då vi kom igång och det dröjde inte länge förrän vi fått ihop ett bra innehåll på den med blandade typer av inlägg.

För att kunna göra en mer grundlig undersökning hade det självklart varit kul att även prata med lite mer folk från andra delar av landet och hört efter vad de har att säga om värmländskan, men nu fanns inte riktigt tiden till det och det ingick kanske inte heller i grunduppgiften.

Inledning

Vi fick en uppgift i Svenska C som handlade om värmländska. Vi har tagit reda på vad människor i olika åldrar tycker och tänker om värmländskan, hur den ser ut i olika delar av länet och om dialekten har förändrats något genom åren. Vi har även undersökt om det finns situationer då man försöker dölja eller tona ner sin dialekt.

Vi har sammanställt ordlistor med typiskt värmländska ord och en lista med olika värmländska uttal. Vi har tagit reda på vad personer som inte är från Värmland tycker om värmländskan och vi har även lagt upp en liten miniserie där några välkända värmlandskaraktärer visar upp dialekten från sin bästa sida.
//Mia

Värmländska hos medelålders!

Vi har tidigare frågat olika personer i åldrarna upp till tjugo år, men vad tycker då de lite äldre i medelåldern om värmländskan? Har de en annorlunda uppfattning?

Många vuxna som vi frågat tycker att det är en väldigt positiv, lugn och trygg dialekt som ger ett förtroendeingivande intryck. Ord som "skön" och "härlig" dyker ofta upp i deras beskrivningar och visar på att få retar sig på den.

Det kom även fram att dialekten är för många en stor del av arvet och anser det som en viktig del att föra vidare till kommande generationer, så man inte glömmer bort sitt ursprung. Kan det vara så att värmlänningar är lite stolta av sig?

När vi talade med två stycken som inte var ifrån Värmland, tyckte de båda att dialekten är lite käck. De nämnde uttrycket "det löser sig alltid, och om det inte gör det så kvittar det" flera gånger. De påstod att det speglade hela sättet att komminucera på i värmland på ett bra sätt, där man ofta visar bilden av att man är lugn och trygg i sig själv.

Sammanfattningsvis kan man säga att deras åsikter om värmländskan var mycket positiva och något man ska stå upp för och bevara till framtiden. Negativt klingande ord som "bonnig" och "töntig" förekom inte över huvud taget i dessa intervjuer.

/Maja

Värmländskan hos åldringar!

Ni har läst om de unga och de lite äldres tankar kring vår värmländska dialekt, men vad tycker och tänker den ännu lite äldre värmländska generationen?

Hur ser dialektutbredning ut nu, i jämförelse med när ni växte upp?

-Dialekten finns kvar idag, men den är absolut mer influerad av tv, radio och övrig media där det sällan finns plats för dialekt. Kvinna 75

- Ja, i media förekommer knappast dialeketer, har du någonsin hört ett nyhetsankare tala riktigt "bre" dialekt? Man 64

- Det skulle väl vara på tvärsnytt och Kanal12 möjligtvis, där lyser dialekten igenom ganska tydligt för det mesta. Kanske är det för att vi ska känna oss lite hemma. Kvinna 75

Tror ni dialketen kommer fortsätta gå i arv till ungdomar, eller kommer den dö ut?
- Jag tror det kommer fortsätta föras vidare. Nuförtiden är den kanske inte på alla områden lika utbredd som förr, kanske är det mest i norra Värmland den grova värmländskan lever kvar. Jag som är pensionerad svenskalärare pratar privat väldigt grov värmländska, men i klassrummet försökte jag alltid prata rikssvenska. Vet inte hur det ser ut i skolorna idag med den saken. Man 82

- Personligen känner jag en stolthet över min dialekt och tycker det är trevligt att folk kan höra var man härstammar ifrån! Tror och hoppas att ungdomar också kan känna den stoltheten! Kvinna 68

Har ni några typiska värmländska ord som ni använder lite extra ofta och som andra kan ha svårt att förstå?

- "Glint" säger jag ofta nu om vintern, det betyder halt men utanför Värmland är det inte många som förstår vad jag menar haha! Man 64

- "Gröschel" brukar slinka ur min mun ofta, det betyder väl ungefär småpengar. I Karlskrona där jag är om somrarna blev de hemskt förvirrade på Ica Nära när jag sa att jag jämt skulle växla in mitt gröschel! Användningen av "jämt" gjorde inte heller förvirringen mindre...Kvinna 79

//Kristin och Victoria

Visste du att...

...dialekter är mycket äldre än vad rikssvenskan är. Den värmländska dialekten härstammar från fornnordiskan , har mycket norska spår i sig (därav de glada svängningarna och "melodin") och är över 1000 år gammal?

...värmlandsvisan skrevs 1822, men är konstigt nog skriven på rikssvenska?

...att Värmlands landksapsvapen ser ut såhär...?





//Victoria och Kristin

Tankar kring värmländska

Frågan är vad alla dessa svenskar utanför värmlands gränser egentligen tycker om oss värmlänningar och vår dialekt. Ni har fått tre smakprov på hur det kan låta när vi talar, men också på olika levnadsstilar som på något sätt liknar varandra. Jonny i sin svetsarverkstad oskyldigt ätandes sin matlåda, Pölsa på en tom, lokal pizzeria och Roland ensam i sin villa.

Jag skulle kunna tro att detta i mångas ögon framställs som ganska tragiskt då dessa situationer utspelar sig på lite halvdassiga och enkla ställen, långt ifrån storstadens stora folkmassor, stress, lyx och flärd. Kan just detta vara något som påverkar andras syn på oss och vår dialekt? Alla har ju hört att stockholmare låter snobbiga, kan det bero på att de just råkar bo i huvudstaden, centrumet därifrån vårt land styrs? Och hur mycket påverkar media oss ?



Värmland eller Stockholm?



Värmland eller Stockholm?

/Maja

Värmländsk ordlista

Här är vår ordlista över typiska värmländska ord som vi känner igen. De kan vara till hjälp för att överleva i de värmlänska skogarna!

Unika värmlänska ord:
Några av de ord som härstammar från sköna, gröna Värmland.

Gôtt - skönt, gott
Töligt - tråkigt, jobbigt
Dret - skit
Skvatt, skvätta - bli skrämd/överraskad/hoppa till
Gröschel - Småmynt
Trö - trampa
Kröser - lingon
Jordäpple [jolappel] - potatis
[jolappelstamp] - potatismos
Tös - flicka
Söla - vara långsam, seg
Flö - Akta, flytta på sig
Jämt - bara, precis
Gôr - jätte, väldigt
Bôs - småskit
Gömsle - gömställe
Tjomme - filur
ôj - ursäkta, hallå
Mârten - marknaden
Hokken/Tokken - vilken
Rôv - Rumpa
Rava - Rumpan
Knökat - fullpackat
Däven - ont, svag
Gôrigt - lerigt, slaskigt
Töla - prata, tjata
Stri - tjafsa, tjata, prata mycket
Schabbigt - skabbigt, slitet
Käbbla - tjafsa
Feschlig - feg, mesig

Uttalsord:
De flesta svenska ord ändras i värmländskan. O blir ô, konsonanterna försvinner i vissa ändelser och värmlänningarna vill ofta lägga till ett e på slutet i en del ord som t.ex: skreve, simme, tale osv.

Kôrv - korv
Kôrv mä brö - korv med bröd
Imôra - imorgon
Môran - morgonen
Di - dem
Stönn - stund
Kaffi - kaffe
Letta - liten
Kutta - kuta, springa fort
E/i - en
Hôvve - huvud
Skreve - skrivit
Sôtte - suttit
Frôse - frusit
Litte - lite
Hunn - hund
Kôpp - kopp
Sköte - skjutit

//Mia och Marine

Så kan det låta!

Nu kommer äntligen sista delen i vår minserie och den stora frågan är den här gången hur andra utifrån uppfattar dialekten. Titta på det här klippet med värmlandspôjken Roland från filmen "Torsk på Tallin" och avgör själv!


(http://www.youtube.com/watch?v=RNpU2CHzBp4)

Uppfattade du det som lite ganska töntigt? En majoritet av personer vi tillfrågat har uppfattningen om att dialekten är bonnig och ganska oseriös. Varför?

/Maja

Värmländska hos ungdomar!

Hur ser ungdomar på Värmländskan då? Är det någonting att skämmas över? Vi frågade ett gäng ungdomar utanför Tingvallagymnasiet i centrala Karlstad.

-Vi pratar säkert värmländska med varandra utan att riktigt veta om de, man blir först medveten om det när man träffar kompisar från andra delar av Sverige, som ibland kommenterar vissa ord, utryck och svängningar i rösten. Kille 16.-

-Jag har fått höra att de låter lite som vi sjunger när vi pratar. Melodin går liksom lite upp och ner, på ett glatt sätt, tror folk uppfattar oss som lite charmiga, men samtidigt lite bonnigt.. Tjej 17

Kan ni ge några exempel på ord som ni gärna använder när ni pratar med någon "icke värmlänning"?

- "Jämt" är nog de vanligaste som folk ryggar till och inte förstår vad vi menar. "Töligt" och "skvatt" är andra ord som jag inte visste att de bara är vi värmlänningar som säger. Sen är ju jag från Karlstad också och har inte lika bred värmländska som mina kompisar från tex Ekshärad och Östmark... Kille 17

Hur pratar dem då?

- Dem förkortar liksom orden, tex skulle de nog säga "jag ska jämt hämt mi väsk".. Charmigt och så, men jag tycker att den dialekten är svår att förstå och lite för "bre" för min smak, hehehe. Kille 17

Finns det något tillfälle då man vill undvika sin värmländska?

- Skulle jag vara med i tv så skulle jag nog tänka lite på hur jag pratar och inte svänga iväg allt för mycket och använda de grövsta orden, men jag som tex jobbar som telefonförsäljare på "Calls" i Karlstad har blivit uppmuntrad att inte hålla igen på min värmländska då många tycker att den låter trovärdig och vänlig! Tjej 18


På senare år har värmländskan fått sig ett positivt lyft ute i sverige eftersom succefilmer som "Smala Sussie" och "Bröllopsfotografen" har satt en rad sköna personligheter som ansikte utåt för den lite bonniga dialekten, något som varit mycket uppskattat bland värmlandsungdomarna.-När jag sett "Smala Sussie" och "Bröllopsfotografen" med vänner från andra delar av Sverige känner jag mig lite stolt över min dialekt för de tycker att karaktärer som "Pölsa" och "Robin" är jäkligt sköna! Kille 19

Så tack och bock Björn Starrin och Ulf Malmros för det gôôôrbra jobbet! ;)

// Victoria och Kristin

ord från Arvika trakten!

Dialektord från Jösse härad, särskilt Eda.

Uttal: l med tak över uttalas så tjockt som möjligt.
o med tak över uttalas som engelska love i dåligt schlageruttal
u uttalas som engelska turn


Exempel på ord

klaka adv Åkermark där det allra översta skiktet är fruset.
Ex ”Marken är klaka i dag.”

fällskuppe subst När man viker in täcket så att det blir en påse att sticka fötterna i

rabbe subst Stenig mark som bara kan slås med lie.

öxna adv En brunstig ko är öxna.

kärvuern adj Egenkär och högmodig. Bokstaven k uttalas som i ”kalv”.

bôs subst Mycket smått hö- och halmspill

raje subst Lång slana

skyggål subst Gärdsgård av snedställda slanor. Sk uttalas ”sch”

åävla subst Nedsättande för otillgänglig trakt

vilsen adj Dement

floern subst, endast best form Gödselrännan i lagården

väfs subst Geting

rompe subst Svans

såte subst Hövolm, liten hög av hö, för snabbt skydd mot regn.

källa: Rune Wittenstam 0533-401 34. f.d svenskalärare i Värmlandsbro, uppvuxen i Eda kommun.

// Victoria och Kristin

Hur pratar vi på engelska då?

Ja, nu har vi närmat oss del 2 på våran miniserie! När du lyssnade på Johnny nedan antar jag att du trodde att han inte pratade svenska? Men jodå, äkta riksvärmländska när den är som bäst! Men äkta riksvärmändska när den är på engelska då? Vi låter dig lyssna på allas vår kära "Pölsa" från filmen "Smala Sussie" som regisserades av värmlandsbördige Ulf Malmros.

Innan du ser klipper kommer en funderare!:
Tror du att vi lägger om accenten till språket vi talar eller talar vi helt enkelt engelska på värmländska? Vi låter här och nu Pölsa ge svar på den frågan!:

Hör och lär:

(http://www.youtube.com/watch?v=gsxi7sbQGyI)

// Victoria

Vad säger Johnny Holm?

Allas vår Johnny Holm, far och tränare till olympiske mästaren Stefan Holm är en av nutiudens största profiler för värmländskan. Han är därför först ut i vår miniserie i tre avnitt om riktigt skönpratande värmlänningar!
Frågan är nu: Vad säger Johnny Holm...?



(http://www.youtube.com/watch?v=xguYkBftGoc)

//Kristin

VÄRMLÄNDSKAN

Vi är fem stycken som skapat oss en blogg här för att göra ett arbete om vår härliga värmlandsdialekt! Kommer bl.a. dyka upp en liten värmländsk ordlista, några olika röster 0ch tankar om dialekten i fråga mm. Tänkte börja med lite kort fakta om den värmländskan:

Värmländskan tillhör Götamålen (ett av svenska spåketområdets sex dialektområden. Talas främst, eller talades ursprungligen i Västergötland, Dalsland, norra Halland, norra Småland och Östergötland men förekommer även i Bohuslän, Öland och Värmland!)(http://sv.wikipedia.org/wiki/G%C3%B6tam%C3%A5l)

Värmländskan kan delas in i flera olika dialektvarianter ex. Karlstadmål, Fryksdalsmål etc. värmländskan kan många 0rd bestå av många förkortningar ex. ap (apa) och vissa ord hoppar över "onödiga"bokstäver från svenska ord. "Å i åa ä e ö" = Och i ån är det en ö.....(http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4rml%C3%A4ndska) I

Det är också vanligt att vokalerna byts ut ex. gråt istället för grät. I vissa delar av Värmland drar man också ut extra på vokalerna samtidigt som en bokstav tas bort ex. flöög (fluga, här har även vokalen bytts ut)

Detta var ett litet första smakprov på denna tjusiga dialekt! Hejmerrej! //Kristin

jämt starte upp arbete dåra...

på treje försöka fick vi ett blöggnamn som funkä!

ska jämt gå å pisse, kommer öm en litta stunn..